niallnovell.blogg.se

Killarna sätter sig ner och fikar och vi börjar gå mot dörren. Plötsligt känner jag en hand på min axel och jag vänder mig om. Där står den blonda söta killen.

”Ska ni inte fika med oss?” frågar han samtidigt som han kollar mig rakt in i ögonen.

”Vi har just fikat” säger jag och ler.

”Men vi kan fika igen” flikar Denise in snabbt och ger mig en blick som ungefär frågar om jag är galen. Vi sätter oss med killarna och börjar prata. Vi pratar om allt mellan himmel och jord, de frågar mig var jag är ifrån för de hör att jag inte pratar ren engelska. Jag säger att jag är från Sverige och de blir alldeles till sig och börjar berätta massa historier om galna fans och saker de har gjort i Sverige. De försöker även imponera med sina oerhörda svenska kunskaper.

”Vi elsker kottbuller” säger killen med mörkt, stort och lockigt hår som jag har fått reda på heter Harry.

”Jag elske de” säger den blonda som visst heter Niall.

”Jag älskar dig” säger jag och skrattar då han försöker härma mig på bättre svenska. Utanför caféet står fansen fortfarande och skriker som besatta. Att de aldrig blir tröttnar? Tänker jag för mig själv när jag kollar ut.

Senare den kvällen ligger jag i min säng med ett nytt nummer inlagt på min mobil. Niall insisterade på att jag skulle ta hans nummer och jag skulle ge mitt till honom. Deni var helt lyrisk hela kvällen och om jag någon gång skulle säga att jag hade träffat någon med en kändiscrush så skulle jag säga att det var hon. Hon är helt kär i den där Liam, jag ska inte förneka att han är gullig, för det är han, på alla sätt och vis. Han tar som hans om de andra och det känna som att han är den mognaste bland dem. Men Deni pratar riktigt om honom som att han är en gud eller någonting. Alla killar i den gruppen hade varit riktigt trevliga, frågat om oss och inte bara pratat om sig själva. Något jag hade förutfattade meningar om att alla kändisar skulle göra. De berättade lite om sig själva när vi frågade, vi frågade hur det var att vara kända och de berättade att mestadels är det roligt, men vissa gånger är det inte alltid lika roligt. De berättade om man gör det minsta lilla misstag så är det ute över hela internet och om man skaffar en ny flickvän så hatar ungefär en miljon tjejer den tjejen på grund av att det inte är dem.

På måndagsmorgon så vaknar jag av väckarklockan 07.00. Jag tar på mig mina ljusa jeans och viker upp dem några varv, på överkroppen tar jag bara en enkel vit t-shirt med ett litet tryck på. Jag kollar mig själv i spegeln och tycker att det duger som kläder att ha första dagen på jobbet. Jag borstar igenom håret och lägger på lite mascara innan jag går ut i köket. Deni är redan i köket och håller på att koka te.

”Vill du ha?” frågar hon.

”Nej tack, jag gillar inte te så mycket.” svarar jag. Hon kollar på mig som att jag vore konstig, en blick som jag börjar vänja mig vid, vid det här laget.

   Klockan halv nio skiljs vi åt och går till varsitt Starbucks. Jag är framme på jobbet kvart i nio, en kvart för tidigt men det är i alla fall bättre än att komma försent. En kille som kanske är i 25-årsåldern kommer fram till mig.

”Hej, är det du som är Emma Aukerlund?” säger han.

”Ja, jag är Emma Åkerlund” säger jag.

”Okej” säger killen. ”Jag är chef för den här avdelningen och ska idag lära dig lite om vad vi gör.”

”Okej, det låter bra!”

Vi börjar gå runt, han visar mig hur kaffemaskinen fungerar, hur man gör i kassan, vars städskåpet är och lite andra saker.

Jag satte igång med mitt jobb och det blev snart en vana, komma till jobbet, ta på sig jobbkläderna och ställa sig i kassan. Jag fick alltid stå i kassan fastän jag inte alls var bäst på engelska, min chef sa att det var för att de flesta killar tycker att svenska tjejer är charmiga. En dag fick jag göra något annat än att stå i kassan, jag blev nämligen satt på städtjänst eftersom killen som brukade städa var sjuk. Jag började dagen med att städa toaletterna (inte precis min favoritsyssla) sedan gick jag vidare till att skura golven. Vid lunchtid kom det massa folk och jag blev fullt sysselsatt med att torka borden. När jag torkade ett av långborden hörde jag någon som sa:

”Hallå, du kom hit!”

Eftersom det knappast var till mig så ignorerade jag det och fortsatte torka.

”Du, med ljust långt hår som torkar borden, hallå!”

Jag vände mig om eftersom det var nog mig de pratade med trots allt. Tjejen som hade ropat till mig sitter ensam vid ett bord, hon har långt brunt hår och presenterar sig själv som Eleanor.

”Jag har lovat mig själv en sak” säger hon, jag nickar för att hon ska fortsätta. ”Jag har lovat mig själv att jag ska skaffa en ny kompis innan sommaren är här på riktigt. Så jag såg dig och jag tyckte att du såg ut som en snäll tjej.” Okej, det här var definitivt det skummaste jag någonsin råkat ut för, även om man räknar att jag satt och fikade med One Direction bara för några dagar sedan.

”Okej” säger jag och tänker att det skulle inte vara fel med en ny kompis.

”Jag har tänkt gå ut ikväll, det är en ny bar som öppnar bara något kvarter härifrån och tänkte att det kan vara värt ett besök. Har du lust att följa?” säger hon.

”Eeeh.” säger jag och bara står där alldeles förvirrad. ”Det kan jag väl.” kommer det fram tillslut.

”Bra, då träffas vi vid Hyde Park där utanför glasskiosken i östra hörnet klockan 21?”

”Visst.” säger jag och är nöjd att det är bara några hundra meter från min lägenhet, så om hon inte skulle dyka upp skulle det inte bli några stora problem att ta sig hem. Vi säger hejdå då min chef börjar kasta onda ögon på mig eftersom jag inte sköter mitt jobb. Jag återgår till att städa borden med ett leende på läpparna och tänker att jag äntligen har hittat en kompis som jag inte bor tillsammans med i London.